Efter att ha befunnit mig i Malmö i nu snart tre veckor har jag insett följande.

• Malmö är en underbar sommarstad, folk är utomhus och ser allmänt lyckliga och euforiska ut
• Man säger inte, Hej hur är det, när man möter någon i Pildamsparken
• Solen går ner underbart sent
• Alla pratar svenska
• Det finns betydligt mindre junkfood
• Det finns lägenheter och inte bara villor
• Folk verkar dricka öl varje kväll
• Personen som jobbar i kassan på ICA undrar inte vad jag gjort idag och packar heller inte mina varor

Efter tre veckor älskar jag min hemstad mer än någonsin och får infinna mig att inte längre hälsa på främlingar vilket jag tyckte var ganska mysigt ändå.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så här på morgonkvisten innan någon annan på kontoret tagit sig in genom portarna, så här en decembermorgon då vårfåglarna faktiskt kvittrar, blir jag nostalgisk och tänker tillbaka på året som gått. Kanske är det mörkret, den stilla atmosfären eller...

Måndagskvällen låg melankoliskt mörk over de småländska skogarna. Regnet blandat med gråaktig fläckig snö föll ner från den kalla och fuktiga himlen. Tåget var en timme försenat och att sitta ensam på en pressbyrå i Alvesta med segt godis som mött si...

När solen sipprar sig genom de ljusblå och vita tunna folkhemsgardinerna ser byggnaden som annars utstrålar stelt 70-tal nästan vacker och majestätiskt ut. När himlen är krispigt ljusblå med vita flygplanssträck samtidigt som kylan biter genom de t...

När regnet öser ner, ett sådant där regn som sugs in genom jackan, genom de billiga trollvantarna på H&M, genom höstskorna och tillslut genom själen. Det är då, precis då i dessa ögonblick man måste höja blicken, bort, bort, bort, bort. Bort från...

Något tycks tvinga mig kvar på Möllan. Stadsdelen som aldrig sover. Jag har nog aldrig direkt trott på en oövervinnerlig makt eller ett självbestämmande öde, men nu knappa två månader innan trettioårskrisen börjar jag tvivla.   Att sälja sin läge...